Läromedelsanalys

Under seminariet där vi analyserade läromedel så uppkom det en hel del olika synpunkter om hur läroböckerna var utformade och vad som var bra och mindre bra eller rent av dåligt med dem. Det uppkom även vissa diskussioner om huruvida läroböcker var något som man ska utnyttja eller ej i undervisningen.
Jag personligen uppskattar läroböcker av flera olika anledningar och tänkte ta upp dessa anledningar samt i vilken utsträckning jag tycker att läroböcker kan vara bra i undervisningen.

En av de anledningar som gör att jag uppskattar läroböcker är att jag personligen kan få en viss trygghet i att som orutinerad lärare på vfu eller vikariat eller den dagen jag är klar med utbildningen kan få en uppfattning om på vilken nivå undervisningen bör ske. Jag kan då få hjälp av läroboken för att hitta rätt nivå och kanske rent av få inspiration från denna i utveckling av undervisning utan lärobok.
En annan faktor som gör att jag uppskattar läroböcker är att den vecka en elev har varit sjuk så kan läroboken bli ett effektivt hjälpmedel för denna elev att ta sig ifatt i undervisningen igen då den kan utnyttja läroboken som faktakälla och på detta vis inte behöver ägna så mycket tid på att söka runt för att hitta information vilket kan ge en för tung arbetsbörda på en elev som ska komma ifatt i kanske sju olika ämnen samtidigt. Det kan också vara bra att ha som hjälpmedel den dagen man själv blir sjuk och då kan ge en vikarie enkla instruktioner utifrån boken vilket ofta gör att dessa vikarieleda lektioner blir genomförda på ett bra sätt då vikarier kan ha en väldigt varierande bredd på både kunskapsnivå samt ledarskapsförmågor.
Jag som ska undervisning i högstadiet ser också att en lärobok kan vara en väldigt bra grundkälla för eleverna att hitta information från samt att jämföra information från andra källor med. Då elever i denna ålder fortfarande måste jobba väldigt mycket med källkritik men på en nivå där det kan vara bra att ha en stabil grundkälla att utgå ifrån och jämföra med. Här kan man ju önska att läroböckerna använde källhänvisningar för att hjälpa till i denna process, istället kan den få en stämpel som facit då eleverna ser allt som står i läroböcker mer eller mindre som fakta och inte tänker på eventuella vinklingar som kan förekomma eller att läroböcker ofta skapar stereotypa bilder av olika fenomen och inte är speciellt normkritiska (med vissa undantag).
Andra fördelar med läroböcker är deras pedagogiska faktatexter då de ofta har texter som är lättarbetade då själva meningen med dem är att de ska vara bra för inlärning. Faktatexter som du kan hitta från andra källor inriktar sig sällan så mycket mot inlärning som läroböcker gör och blir på grund av detta rent pedagogiskt svårare att arbeta med.

Det finns såklart flera nackdelar med läroböcker som till exempel att samhällskunskap är ett ämne med väldigt snabb utveckling vilket gör att läroböcker snabbt kan kännas utdaterade.
De kan också i ganska hög uträckning skapa stereotypa bilder av fenomen då detta är det enklaste sättet att visa på olika fenomen.

Sedan är kvaliteten på olika läroböcker såklart väldigt stor vissa läroböcker innehåller väldigt pedagogiska texter och frågor samt hänvisar till vidare utforskningar på ämnen och förslag på hur man kan gå vidare med det. Medan andra läroböcker innehåller uppstyltad fakta och vinklingar och stereotypa bilder med mera.
Så det gäller att man lyckas hitta en lärobok som är bra om man ska använda den i undervisningen och detta kan vara lättare sagt än gjort då ekonomiska faktorer spelar stor roll, rektorns prioriteringar och så vidare.

Sammantaget så tycker jag att läroböcker är väldigt underlättande att ha, men det gäller att man hittar någon som passar ihop med ens övriga undervisningssätt och som stärker undervisningen och att man som lärare inte låter läroboken ta över undervisningen.