Det kan vara lätt att skämta om demokratin och dess påverkan på samhället, men det finns också lite humoristiska citat som visar på demokratins värde. Det mest kända citatet kommer från Winston Churchill som ser ut som bilden under visar.
Den undervisning vi fick om demokratin och dess mekanismer leddes av Johan Wänström samt det vi tog till oss från studielitteraturen demokratins mekanismer skriven av Giljam & Hermansson.
Vi tog här upp demokratins olika demokratiteorier som lyder:
Representativ demokrati
Deltagarteori
Deliberativ demokrati
Vi tog även upp andra styrelsätt (eller omnände dem i alla fallför att ge perspektiv på demokratin) som teknokrati, diktatur, Monarki och oligarki.
Till att börja med kan man översätta demokrati till folkstyre för att ge begreppet en mer tydlig innebörd. innan jag går in på de olika demokratiteorierna så kan vi gå igenom några parametrar som är svåra att bortse ifrån i ett fungerande folkstyre.
allmän och lika rösträtt
fria val
organisationsfrihet
åsiktsfrihet
yttrandefrihet
tryckfrihet
andra parametrar som kan ses som grundläggande i ett bra fungerande folkstyre
jämlikhet
jämställdhet
rättvisa
mänskliga rättigheter
Representativ demokrati-valdemokrati
Denna demokratiform kanske är den som är enklast att förklara, då den grundar sig i att folket väljer representanter för att föra en politik de kommande åren. Detta mandatgivande är är ett nyckelbegrepp inom representativ demokrati, ett annat nyckelbegrepp är ansvarsutkrävande vilket folket kan kräva i nästkommande val då de får ta hänsyn till hur de tycker att politiken har skötts.
Makten till förändring ligger alltså i valen, då man mellan dessa inte har så mycket att säga till om.
Deltagardemokrati-direkt demokrati
Här vill man få med medborgarna på ett tydligare sätt kan säga sin åsikt och få gehör för dessa. Man vill alltså i en deltagardemokrati ha mer aktiva medborgare som kommer in och påverkar politiken. Det finns några potentiella problem med detta och det är bland annat att folk kan ha ett bristande intresse och det kan råda en tidsbrist till att lägga sin tid på politiska frågor. Det finns också en risk att egenintresset här kan ta över och att logiska beslut som är bättre för helheten inte tas.
Giljam påpekar att det finns en stor risk att den politiska jämlikheten påverkas negativt då forskning pekar mot att den politiska deltagandet är ojämlikt fördelat.
Deliberativ demokrati-samtalsdemokrati
I detta styrelseskick så betonas vikten av argumentation och samtal. I denna form så vill man att beslut ska komma fram ur konsensus som man diskuterat sig fram till. här ska alltså alla vara politiska jämlikar och ha lika mycket att säga till om. Ett klimat där det ur negativ synpunkt kan vara väldigt svårt att komma fram till beslut.
Boken demokratiska mekanismer var väldigt svår och tung att läsa men gav en väldigt bra förståelse för de mekanismerna inom en demokratin och dess mångsidighet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar