Demokratins mångsidighet

Det kan vara lätt att skämta om demokratin och dess påverkan på samhället, men det finns också lite humoristiska citat som visar på demokratins värde. Det mest kända citatet kommer från Winston Churchill som ser ut som bilden under visar.


Den undervisning vi fick om demokratin och dess mekanismer leddes av Johan Wänström samt det vi tog till oss från studielitteraturen demokratins mekanismer skriven av Giljam & Hermansson.

Vi tog här upp demokratins olika demokratiteorier som lyder:
Representativ demokrati
Deltagarteori
Deliberativ demokrati

Vi tog även upp andra styrelsätt (eller omnände dem i alla fallför att ge perspektiv på demokratin) som teknokrati, diktatur, Monarki och oligarki.

Till att börja med kan man översätta demokrati till folkstyre för att ge begreppet en mer tydlig innebörd. innan jag går in på de olika demokratiteorierna så kan vi gå igenom några parametrar som är svåra att bortse ifrån i ett fungerande folkstyre.
allmän och lika rösträtt
fria val
organisationsfrihet
åsiktsfrihet
yttrandefrihet
tryckfrihet

andra parametrar som kan ses som grundläggande i ett bra fungerande folkstyre
jämlikhet
jämställdhet
rättvisa
mänskliga rättigheter

Representativ demokrati-valdemokrati
Denna demokratiform kanske är den som är enklast att förklara, då den grundar sig i att folket väljer representanter för att föra en politik de kommande åren. Detta mandatgivande är är ett nyckelbegrepp inom representativ demokrati, ett annat nyckelbegrepp är ansvarsutkrävande vilket folket kan kräva i nästkommande val då de får ta hänsyn till hur de tycker att politiken har skötts.
Makten till förändring ligger alltså i valen, då man mellan dessa inte har så mycket att säga till om.

Deltagardemokrati-direkt demokrati
Här vill man få med medborgarna på ett tydligare sätt kan säga sin åsikt och få gehör för dessa. Man vill alltså i en deltagardemokrati ha mer aktiva medborgare som kommer in och påverkar politiken. Det finns några potentiella problem med detta och det är bland annat att folk kan ha ett bristande intresse och det kan råda en tidsbrist till att lägga sin tid på politiska frågor. Det finns också en risk att egenintresset här kan ta över och att logiska beslut som är bättre för helheten inte tas.
Giljam påpekar att det finns en stor risk att den politiska jämlikheten påverkas negativt då forskning pekar mot att den politiska deltagandet är ojämlikt fördelat.

Deliberativ demokrati-samtalsdemokrati
I detta styrelseskick så betonas vikten av argumentation och samtal. I denna form så vill man att beslut ska komma fram ur konsensus som man diskuterat sig fram till. här ska alltså alla vara politiska jämlikar och ha lika mycket att säga till om. Ett klimat där det ur negativ synpunkt kan vara väldigt svårt att komma fram till beslut.


Boken demokratiska mekanismer var väldigt svår och tung att läsa men gav en väldigt bra förståelse för de mekanismerna inom en demokratin och dess mångsidighet.

Mänskliga rättigheter och globala frågor

I och med den ständigt ökade globaliseringen som sker runt om i världen så ökar vi också vår förståelse för andra människors olika situationer då denna kan spridas på ett helt annat sätt idag än tidigare.
Det finns såklart otroligt många sätt man kan arbeta med detta, men då vi ska skapa en digital portfolio och försöka utnyttja tekniken så är det väl på tiden att jag tar upp något sätt man kan arbeta med en digitalplattform, det är ett utmärkt sätt att arbeta med globala frågor. Man kan genom olika forum av internetmaterial ta del av enorm kunskap.
För att ta mänskliga rättigheter som ett exempel så har Amnesty tagit fram en film kring dessa med tillhörande diskussionsfrågor, detta är ett utmärkt material att starta ett arbetsområde med.
http://skola.amnesty.se/film/

När man sedan vill fördjupa sig i ämnet så kan man se till att eleverna utnyttjar det material kring mänskliga rättigheter som regeringen har tagit fram och går att hitta på http://www.manskligarattigheter.se/
Om man vill fördjupa ännu mera kring ämnen kring global hälsa och liknande så kan man till exempel se till att utnyttja den fantastiska sidan http://www.gapminder.org/ där man kan hitta mängder med fantastisk statistik och bra pedagogiskt förklarade fakta i olika videos.
Då kan eleverna även få se rockstjärnan Hans Rosling som är otroligt duktig på att på ett enkelt sätt lägga fram information och statistik eller förklara olika fenomen runt om i världen.
Som här där han ger förklaringar över varför nutida flyktingkatastrofen har uppståt

    

Seminarium om didaktiska dilemman

Den 24/8 Så fick vi i uppgift att föra en ämnesdidaktisk debatt inför klassen.
Vi skulle under detta seminarium ta upp något samhällsdidaktiskt dilemma som kan uppstå under undervisningen..Många i klassen valde ett politiskt tema och tog upp risker och fördelar med olika situationer inom detta område..Men även diskussioner om mobiltelefoner/ teknologins medverkan fanns med samt fördelar med att genomföra dramatiseringar inom utbildningen, exempelvis teater om en amerikansk domstol.
Jag och Gustav Karlström valde som många andra ett ämne i det politiska området, men till skillnad från flertalet andra grupper valde vi en lite annan infallsvinkel. De flesta andra grupper valde att fokusera på dilemmat som uppstår när man bjuder in politiker att tala inför skolan. Skall man bjuda in SD? varför? varför inte? 
Våran första frågeställning var: 
Då de flesta samtyckte om att eleverna ska kunna ta olika perspektiv så valde vi även att ta med en tredje frågeställning, nämligen:

Vi tog istället upp situationen politisk debatt i klassrummet där eleverna ska debattera utifrån olika politiska partiers idéer och åsikter.
Kan man som lärare få sina elever att debattera för åsikter de inte står för? Alltså kan man ¨tvinga¨ på sina elever ett parti, de absolut inte tror på. 
Vår andra frågeställning var:
Vad gör du om en elev motsätter sig det och vägrar?
Det som framkom i diskussionen var att de flesta tyckte att man skulle kunna se till att eleverna behöver kunna ta andras perspektiv och att de därmed borde kunna placeras i vilket politiskt parti som helst.
Då visade vi också vad kursplanen säger i området vilket ger uppbackning till denna åsikt då kursplanen säger: 
"Elever ska ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv".  

Då det finns partier som anses främlingsfientliga, bör man även låta elever som är mot deras åsikter och vill ha ett tydligt ställningstagande mot partier med sådana åsikter tvingas in i rollen som debattör för detta parti?
Detta var något vi exemplifierade för att problematisera ännu mer och för att sätta på sin spets.
Det blev då lite mer splittrat kring åsikterna vilket ledde till en helt okej debatt. 

Massmedia

Massmedia har en central roll när det kommer till att ha en väl fungerande demokrati och detta är något som tas upp i kursplanen som i det centrala innehållet har med att man ska utveckla kunskaper om mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare och granskare av samhällets maktstrukturer. Det står även med i kursplanen att man ska ta upp olika slags medier och deras nyhetsvärdering samt deras ansvar för hur grupper och individer framställs utifrån olika perspektiv.
När det kommer till medias roll som granskare av offentlig verksamhet har de en viktig roll att fylla genom att upplysa folk om politiska beslut i olika frågor samt att belysa skandaler av olika slag med mera. I och med detta så fyller de också en roll i och med att politiker och olika tjänstemän vet att de är granskade och på grund av detta inte har samma möjligheter till fusk och korruption.
I arbetet med massmediernas roll så är det essentiellt att använda en tydlig källkritik och att förmedla denna till eleverna då media har en väldigt central roll i informationsspridande och är den huvudsakliga informationskällan för folket i olika politiska frågor. I och med detta så är det viktigt att studera om medierna kan ha något egenintresse i frågorna eller om debattörer och krönikörer och andra nyhetsskrivare har någon vinkling i sina texter.
I besöket på Corren så tog de upp att de fått kritik för att vara både vänster samt högervridna i sin rapportering och att de var väldigt nöjda med detta då de såg det som ett tecken på att de troligen hade skött sig rätt bra och inte varit för vinklade åt något håll.
I ett samhälle där information sprids fortare och fortare så blir vikten av källkritik allt större då all information går ut snabbt på olika sociala plattformar och då ofta utan att händelserna har hunnits undersökts i någon större uträckning och då blir mindre pålitlig.
Att en sådant fenomen som att viralgranskaren har uppstått och att personerna bakom denna vann ett stort journalistpris inte allt för långt tillbaka i tiden vitnar bland annat om detta.  

Kollektivet

Dagens perspektiv på undervisning kring EU är att man kan göra ett rollspel där man ska tilldela eleverna roller som de ska agera utifrån ifrån under olika problemföreställningar. Utifrån detta kan man alltså lyfta upp frågor kring olika EU-frågor och få diskussion kring dessa.
Denna undervisningsform tycker jag personligen är ganska bra som uppstartningssekvens för ett område för att skapa ett intresse att sedan bygga vidare på.

Nationella prov

Varför har vi nationella prov? Vad är syftet med dem? Är de rättvisande? Hur är de utformade? Ger de alla elever samma förutsättningar att lyckas? Vilken kunskap är det som testas?
Det finns otroligt många frågor man kan ställa kring de nationella proven. De jag ställer ovan har huvudsakligen lite negativ klang men de kan besvaras på ett ganska bra sätt vilket gör att man kan se nyttan med nationella prov.
Om man börjar med att besvara frågan om varför vi har nationella prov så har skolverket gett ett svar till detta där de förklarar att nationella proven är till för att säkerställa en likvärdig och rättvis bedömning och betygsättning. Men även för att ge en bild av på vilken nivå kunskapskraven uppfylls på skolnivå, regional nivå, på huvudmannanivå och på nationell nivå.
Syftet med proven blir alltså att säkra en likvärdig och rättvis bedömning och betygsättning men det kan även ge andra positiva effekter. Provets främst summativa karaktär ger läraren ett konkret informationsunderlag att ta hjälp vid i bedömningen av eleven. Det kan även ha en formativ funktion då man kan få en samlad bedömning över vad som har fungerat bra och vilka delar man behöver arbeta mer med.
Huruvida de nationella proven är rättvisande eller ej kan man diskutera ifrån flera olika perspektiv men den rimligaste slutsatsen är att det kanske inte är helt rättvisande då alla elever inte har samma förutsättningar i en bedömningsform likt denna. Elever kan ha svårt att prestera när de anser att det är ett så pass viktigt prov, eller så kan det vara att eleven har svårt att uttrycka sig i skrift med mera. Men detta är ju faktorer som kan påverka i stort sett alla olika typer av bedömningar.
Provens utformning är i mitt tycke väldigt pedagogiskt och bra då det finns en tydlighet och en enkelhet i frågeformuleringarna och en bra mix av olika frågetyper i de nationella prov jag ha kollat på.
Jag tycker övergripande att nationella prov är väldigt bra under förutsättningen att läraren inte undervisar för det nationella provet utan att undervisningen bedrivs utifrån de vanliga premisserna och inte för att enbart få bra resultat under det nationella proven.

Läromedelsanalys

Under seminariet där vi analyserade läromedel så uppkom det en hel del olika synpunkter om hur läroböckerna var utformade och vad som var bra och mindre bra eller rent av dåligt med dem. Det uppkom även vissa diskussioner om huruvida läroböcker var något som man ska utnyttja eller ej i undervisningen.
Jag personligen uppskattar läroböcker av flera olika anledningar och tänkte ta upp dessa anledningar samt i vilken utsträckning jag tycker att läroböcker kan vara bra i undervisningen.

En av de anledningar som gör att jag uppskattar läroböcker är att jag personligen kan få en viss trygghet i att som orutinerad lärare på vfu eller vikariat eller den dagen jag är klar med utbildningen kan få en uppfattning om på vilken nivå undervisningen bör ske. Jag kan då få hjälp av läroboken för att hitta rätt nivå och kanske rent av få inspiration från denna i utveckling av undervisning utan lärobok.
En annan faktor som gör att jag uppskattar läroböcker är att den vecka en elev har varit sjuk så kan läroboken bli ett effektivt hjälpmedel för denna elev att ta sig ifatt i undervisningen igen då den kan utnyttja läroboken som faktakälla och på detta vis inte behöver ägna så mycket tid på att söka runt för att hitta information vilket kan ge en för tung arbetsbörda på en elev som ska komma ifatt i kanske sju olika ämnen samtidigt. Det kan också vara bra att ha som hjälpmedel den dagen man själv blir sjuk och då kan ge en vikarie enkla instruktioner utifrån boken vilket ofta gör att dessa vikarieleda lektioner blir genomförda på ett bra sätt då vikarier kan ha en väldigt varierande bredd på både kunskapsnivå samt ledarskapsförmågor.
Jag som ska undervisning i högstadiet ser också att en lärobok kan vara en väldigt bra grundkälla för eleverna att hitta information från samt att jämföra information från andra källor med. Då elever i denna ålder fortfarande måste jobba väldigt mycket med källkritik men på en nivå där det kan vara bra att ha en stabil grundkälla att utgå ifrån och jämföra med. Här kan man ju önska att läroböckerna använde källhänvisningar för att hjälpa till i denna process, istället kan den få en stämpel som facit då eleverna ser allt som står i läroböcker mer eller mindre som fakta och inte tänker på eventuella vinklingar som kan förekomma eller att läroböcker ofta skapar stereotypa bilder av olika fenomen och inte är speciellt normkritiska (med vissa undantag).
Andra fördelar med läroböcker är deras pedagogiska faktatexter då de ofta har texter som är lättarbetade då själva meningen med dem är att de ska vara bra för inlärning. Faktatexter som du kan hitta från andra källor inriktar sig sällan så mycket mot inlärning som läroböcker gör och blir på grund av detta rent pedagogiskt svårare att arbeta med.

Det finns såklart flera nackdelar med läroböcker som till exempel att samhällskunskap är ett ämne med väldigt snabb utveckling vilket gör att läroböcker snabbt kan kännas utdaterade.
De kan också i ganska hög uträckning skapa stereotypa bilder av fenomen då detta är det enklaste sättet att visa på olika fenomen.

Sedan är kvaliteten på olika läroböcker såklart väldigt stor vissa läroböcker innehåller väldigt pedagogiska texter och frågor samt hänvisar till vidare utforskningar på ämnen och förslag på hur man kan gå vidare med det. Medan andra läroböcker innehåller uppstyltad fakta och vinklingar och stereotypa bilder med mera.
Så det gäller att man lyckas hitta en lärobok som är bra om man ska använda den i undervisningen och detta kan vara lättare sagt än gjort då ekonomiska faktorer spelar stor roll, rektorns prioriteringar och så vidare.

Sammantaget så tycker jag att läroböcker är väldigt underlättande att ha, men det gäller att man hittar någon som passar ihop med ens övriga undervisningssätt och som stärker undervisningen och att man som lärare inte låter läroboken ta över undervisningen.